Hyttan byggdes 1865 och var i drift fram till 1922.
Hyttruinen i Borgvik
I Borgvik har det bedrivits järnbruksverksamhet sedan början av 1600-talet, dock utvecklades järnbruket mest från omkring 1840 och fram till seklets slut, då den stora uppbyggnaden succesivt ägde rum.
Ny teknik och nya verksamheter kom till och Borgvik växte från ett småbruk till ett betydande järnbruk, men också ett komibnat som förutom järnrörelse hade gruvandelar, kvarnar, jordbruk, sågar och skogsrörelse, vars produkter fördes över Vänern till Göteborg och därifrån till länder bortom haven. 1862 påbörjades bygget av masugnen. Arbetsledare var Jonas Olsson från Långbansände hytta. Han var barndomsvän med den store uppfinnaren John Ericsson och anlitades ofta vid byggen och reparationer av hyttor.
Hyttan stod färdig 1865 och blåstes på för första gången den 14 december 1865. Den var sedan oavbrutet idrift 2110 dygn fram till den 25 september 1871 då den stängdes för översyn. Detta är den längsta blåsningstid som förekommit i en träkolsmasugn i Sverige.
1870 var masugnen den mest produktiva av de 25 som fanns i Värmland med en produktion av 92504 centner, vilket motsvarar 3931 ton tackjärn. Borgvik hade även den högsta dygnsproduktionen med 254,1 centner, motsvarande 10,8 ton. Tillverkningen i hyttan avslutades med nedblåsning den 3 oktober 1922 och valsverket stängdes den 5 april 1924.
Historiska guidningar arrangeras året om i Borgvik, för små som stora grupper, där tyngdpunkten varierar utifrån gruppens intressen. Vänligen kontakta kontaktperson Stig Olsen 070-640 61 22 för mer information.
